Användningsområden
Här följer en kort beskrivning av några olika kalkrelaterade användningsområden inom vilka Limeq erbjuder tjänster
Kalkvattendosering
Beredning av kalkvatten
Kalkberedare för släckt kalk
Kalkvatten
Rening av dricksvatten med kalk och koldioxid
En stor del av det dricksvatten som renas i Sverige kommer från ytvattentäkter, vilket ofta sker i de större vattenverken. Ett ytvatten har ofta låg alkalinitet och låga halter av mineraler, vilket gör att det blir korrossivt till karaktären. Detta gör att vattenledningsnätet blir angripet, samt att man riskerar missfärgat vatten vilket kan leda till stora kostnader för kommunerna och besvär för konsumenterna.
Genom att alkalisera vattnet med till exempel kalk och koldioxid kan man effektivt öka vattnets buffrande förmåga, vilket gör att man får ett stabilt vatten som motstår pH-förändringar hela vägen till konsumenten.
På köpet blir vattnet också välsmakande och nyttigt.
Det finns olika produkter som kan användas för att alkalisera vattnet, vissa är baserade på kalk (Kalcium) och andra på Natrium.
Exempel på kalkbaserade produkter är kalkstenskross, med eller utan dolomit, släckt kalk eller bränd kalk. Natriumbaserade produkter är lut (natriumhydroxid) och soda (natriumkarbonat).
Ofta behöver vattnet en extra tillförel av koldioxid, i folkmun "kolsyra" när de naturliga halterna inte räcker till. Detta för att uppnå en balans med- och upplösning av den den kalk man doserar, eller har i vattnet från början och för att vattnet inte skall bli kalkfällande.
Det finns olika för- och nackdelar med att använda dessa produkter och det gäller att förstå produkterna för att anpassa processen på rätt sätt.
I detta koncept är det också viktigt att förstå säkerhetsaspekterna. Både för personalen som jobbar med applikationerna (produkt, teknik och process) samt riskerna för närmiljö och konsumenter.
Konceptet jag jobbar med är Utbildning, Process, Teknik och Produkt. Detta för att ge kunden en god överblick, förståelse och för att processen skall fungera optimalt med andra kemikalier, med rätt utrustning och en produkt som både är effektiv och tar störst hänsyn till miljö och kostnader. Det gäller också att minimera mängden restprodukter, samt att hitta en cirkulär avsättning för dessa.
Kritiska faktorer för att lyckas med sin alkalisering är:
- Att förstå grunderna i hur produkterna fungerar, deras egenskaper och hur de fungerar ihop med andra kemikalier. En grundbult i detta är kalk/kolsyrejämvikt och karbonatsystemet.
- Att välja rätt produkt; t ex finns det stora skillnader på kalk och kalk.
- Samtidigt ta hänsyn till miljö, ekonomi, leverans- och driftsäkerhet.
- Att man har en effektiv lagring, hantering och dosering av produkterna. Det har hänt mycket tekniksidan samtidigt som många vattenverk ökat sin produktion väsentligt sen de byggdes.
- En effektiv inblandning/inlösning. Det är ofta här det uppstår problem med t ex utfällningar, turbiditet och gasavgång av koldioxid. Detta försämrar utbytet av produkterna samt ökar kostnader i form av underhåll och energi.
- Att hitta en avsättning för restprodukter.
- Och sist men inte minst; Att produkter och utrustning används på ett säkert sätt.
Kalkutfällning från ett vattenverk
Vattenverksgranuler från avhärdning av dricksvatten
Avhärdning
En del vatten har en hög halt av kalk och karbonater från början. Det kan ha sitt ursprung i att berggrunden innehåller väldigt mycket kalk. Detta vatten kan behöva avhärdas, vilket man kan göra genom att tillsätta en produkt som höjer pH-värdet till ett kalkfällande intervall.
Avhärdningen sker i korthet genom att man pumpar in vattnet i reaktorer, i vilka man höjer pH-värdet med t ex kalciumhydroxid eller lut och på detta sätt gör man vattnet kalkfällande. I reaktorerna utgår man från en bädd av sandkorn och när vattnet passerar bädden fäller kalk och karbonater ut på sandkornen i form av kalciumkarbonat.
Det kalkbelagda sandkornet brukar kallas vattenverksgranul och kan användas för t ex olika miljöändamål.
Slam stabiliserat med bränd kalk
Välanvänd kalkslurryberedare för släckt kalk
Avloppsvatten och slamhantering
Slamstabilisering
Genom att tillföra bränd kalk till ett avvattnat avloppsslam kan man på ett effektivt sätt hygienisera och stabilisera det. När vattenandelen i slammet reagerar med den brända kalken blir det en exoterm reaktion varvid värme uppstår. Samtidigt ökar pH-värdet kraftigt. Vid rätt dosering och förhållanden gör detta att inga patogener kan överleva. En stor fördel är att denna metod, om den utförs rätt, hygieniserar slammet på två timmar.
Ett kalkstabiliserat slam kan om det tillräckligt rent användas för jordförbättring. Slammet innehåller både kalk, mull- och näringsämnen.
På så sätt kan man öka återvinningen och kretsloppet av t ex fosfor
Andra fördelar är att kalken effektivt reducerar lukten samt att slammet blir mycket enklare att hantera.
Slamavvattning
Genom att tillföra kalciumhydroxid innan slamavvattningen förbättras avvattningsegenskaperna. En anledning är att mikroorganismerna bryts ner. När detta är gjort är det enklare att med filterpressar pressa ut vattnet och få ut en torrare slamkaka.
Precis som vid slamstabilisering reduceras lukt och möjligheterna för nyttoanvänding ökar. Dock krävs en längre lagring för att uppnå fullgod hygienisering.
Fällning
Kalcium har en förmåga att fälla ut- och reagera med fosfor. Kalk har också en god förmåga att flocka partiklar i vattnet och göra en sedimentation möjlig. Det slam som uppstår kan också med fördel användas för jordförbättring förutsatt att det håller en godkänd kvalitet.
Att lyckas med avloppsvattenrening
För att lyckas med dessa metoder gäller det att förstå produkterna, deras egenskaper och hur de fungerar i processen. Regelverk för avsättning är också viktigt och detta ändras kontinuerligt och då är det viktigt att hänga med i utvecklingen.
Kan man hitta en nyttoanvändning för det slammet, helst i närområdet, finns det tillgång på både kalk och andra viktiga näringsämnen för att skapa ett kretslopp. Limeq har ett stort nätverk och med en samlad erfarenhet för att finna lösningar på sidoströmmar och restprodukter.
Säkerhetsaspekterna är också viktiga då produkterna och utrustningen om de hanteras på fel sätt kan utgöra en risk för arbetsmiljön eller omgivningarna.
Här jobbar jag med utbildning av personal så att de förstår produkterna och hur de fungerar i processen. Jag hjälper er med utformande och optimering av processen, val av utrustning och produkter.
Industriell Avloppsvattenrening
I många industrier finns ett behov att neutralisa avloppsvattnet innan det lämnar området för att pumpas till närliggande recepient eller ett kommunalt reningsverk.
Kalkprodukter kan användas till sura vattenflöden medan koldioxid (kolsyra) kan neutralisera basiska flöden.
En annan fördel med kalk är dess förmåga att fälla ut och flocka. Det kan röra sig om metaller eller t ex fosfor. Vid vissa förutsättningar kan även detta slam användas för t ex jordförbättring.
Papper och Massa
Kalk har en nyckelfunktion när det gäller framställning av papper och pappersmassa. En av de främsta användingsområdena är när man vid cellulosabruken skall återvinna den lut som cellulosafibrerna får koka i.
Luten reagerar med då koldioxid och bildar natriumkarbonat. Denna får vid återvinningsprocessen reagera med bränd kalk, som släcks. I sin tur binder den släckta kalken koldioxiden från natriumkarbonaten så att luten kan återanvändas.
Det kalciumkarbonat som då bildats, kallad "mesa", bränns sen om i brukens mesaugnar. Principen i en mesaugn är densamma som i kalkindustrins rullugnar. Värme tillförs och koldioxid frigörs från kalkstenen (mesan) och på så sätt har man fått ny bränd kalk som sen kan återanvändas igen i lutåtervinningsprocessen.
Även om man vid bruken har ett effektivt system för att återvinna processkemikalier krävs ändå en regelbunden tillförsel av bränd kalk eller kalksten från leverantören. Det anrikas föroreningar från massan i kalken som skapar problem i mesaugnen och dessutom när ugnen står still pga underhåll behöver man få hela kalkbehovet från kalkleverantören för att inte massabruket skall stanna. Att vara leverantör till ett massabruk ställer mycket stora krav på leveranssäkerhet, produktions- och lagringskapacitet och sist men inte minst produktkvalitet!
I takt med att ny bränd kalk kontinuerligt tillförs i processen, tar man ut "mesa" eller "mesakalk", dvs kalciumkarbonat i andra änden vilken i sin tur måste hanteras, lagras och slutanvändas på ett hållbart sätt. För ett massabruk kan det bli väldigt stora volymer. De ämnen som betraktas som föroreningar för en mesaugn, som t ex fosfor är en tillgång inom andra områden som t ex jordbruk.
Man kan också använda bränd kalk för att skapa PCC, Precipitated Calcium Carbonate. Dvs utfälld kalciumkarbonat. Detta som fyllnadsmedel och för att skapa vithet i papper. Även till bestrykning.
I princip släcker man den brända kalken med vatten och tillför koldioxid. Kalciumhydroxiden reagerar med koldioxiden och man "återbildar" kalciumkarbonat i form av små vita kristaller. Också denna metod ställer stora krav på kalken i form av renhet och reaktivitet.
Har tidigare varit ansvarig för detta kundsegment och som KAM för stora massa- och pappersbruk är jag väl förtrogen med de utmaningar- och lösningar som krävs sett både ur kalkförbrukarens och kalkleverantörens perspektiv. Detta gäller hela kedjan från produktion, lagring, logistik, användning, återvinning och slutlig hantering av restmaterial.
Rökgasrening
Vid förbränning av avfall som t ex industriavfall, hushållssopor men även returträ och plast skapas giftiga- och försurande rökgaser. Det är viktigt att dessa ämnen inte kommer ut i vår miljö.
De vanligaste komponenterna är svavel och klorider vilka med fördel effektivt kan renas i värmeverkets rökgasrening med hjälp av olika kalkbaserade produkter. Det finns ett antal metoder att göra detta på och de vanligaste är:
Torr rökgasrening
Att blåsa in släckt kalk i rökgaserna som reagerar med- och neutraliserar de sura rökgaskomponenterna. Reaktionerna sker både i rökgasflödet och slutligen i stora slangfilter. Slutprodukten, en torr produkt, blir ofta gips, men i filtren och i kalken binds också en massa andra ämnen. Slutdestnationen blir ofta på någon form av deponi för slutförvaring.
En annan metod är att man tillför kalkstenskross, antingen med bränsle, sand eller separat direkt till pannan. Kalkstenen kalcineras, bildar bränd kalk och därefter släckt kalk tillsammans med fukten i bränslet. Denna reagerar i sin tur med de sura komponenterna och hamnar i aska och/eller filter.
Semitorr rökgasrening
Med bränd kalk som släcks och späds ut till en slurry eller släckt kalk som man bereder en slurry med. Denna slurry sprutas in i rökgaserna och reagerar där med de sura komponenterna. De sista reaktionerna sker på slangfilter och den slutliga rökgasreningsprodukten är torr.
Våt rökgasrening
Rökgaserna tvättas i scrubbers med vatten som tar upp de sura komponentera och bildar t ex svavelsyra och saltsyra.
Därefter tillsätter man kalkstensmjöl som reagerar med- och neutraliserar det sura vattnet. Alternativt sprutas en slurry in i ett tvättorn där den reagerar med de sura komponenterna. Restprodukten tas om hand och pressas i filter till kakor som sen oftast går till deponi.
För att lyckas med Rökgasrening
För ett effektivt utnyttjande av kalken gäller det att förstå den och dess egenskaper. Allt från inblåsning i silo och dess väg genom olika ledningar till doseringspunkten via olika mellanstationer, t ex släckare eller slurryberedare och vidare i rökgaskanalen.
I rökgaserna sker reaktioner som för att fungera optimalt beror på kalkens egenskaper i kombination med förutsättningar som t ex uppehållstider, luftfuktighet och temperatur i rökgaserna.
Fosforrening och fosforläckage
Fosfor är ett livsnödvändigt näringsämne och är en förutsättning för allt växt- och djurliv (inkl människor). Fosfor behöver därför tillföras som näringsämne vid odling och till djurfoder.
Ett dilemma är att fosforn är en ändlig resurs. Detta då de kända tillgångarna av fosfor med låga tungmetallhalter är begränsade. Vi behöver därför hushålla med detta livsviktiga ämne.
Ett annat dilemma är att fosforn, när den hamnar på fel ställen kan orsaka stora problem med övergödning. Övergödning i sin tur ger följdproblem i form av döda bottnar i sjöar och hav, algblomning och giftiga cyanobakterier.
Här måste ske något snabbt och det finns många angreppssätt. Det bästa är om man från början kan hushålla med näringsämnen som t ex fosfor, genom att inte använda mer än vad som behövs.
Sen gäller det att så nära källan som möjligt ta hand om- och återvinna fosforn. Man kan även sätta in åtgärder på fosforns väg mot slutdestinationen i sjöar och vattendrag.
En sista, men viktig åtgärd, är att minska fosforns effekter i slutdestinationen som ofta är Östersjön, men även kan vara insjöar och vattendrag.
Jag har tillsammans med fd kollegor och samarbetspartners jobbat med- och drivit dessa frågor i över tio år. Bl a är jag en av hjärnorna bakom Nordkalks Fostop-koncept och har varit med och startat Project Born.
Här gäller det att förstå flödet från källa till slutdestination och kunna sätta samman ett batteri av åtgärder för att på ett effektivt sätt hindra läckaget av fosfor och dess skadeverkningar i recipienten.
Kalk är en oerhört effektiv produkt när det gäller fosforproblematiken.
Redan vid de främsta utsläppksällorna kan kalk starkt reducera läckaget av fosfor. Detta kan vara med hjälp av metoder som strukturkalkning och kalkfilterdiken, rening av avloppsvatten samt i olika former av kalkfilter.
På sin väg mot slutdestinationen kan fosforläckaget reduceras med kalk, t ex via kalkfilter och olika former av kalkningar.
När väl fosforn hamnat på en sjö- eller havsbotten pågår just nu väldigt spännande forskning där man tittar på metoder att fastlägga fosforn i bottensedimenten. Ett exempel är Project Seabased, finansierat via John Nurminen foundation som med hjälp av ledande forskare från Stockholms Universitet tar fram en kalkbaserad sorbent som skulle kunna vara en lösning på de Östersjöns döda bottnar. Jag är också engagerad i detta projekt nu och även tidigare då jag jobbade på Nordkalk.
För att lyckas med strukturkalkning
För att kalkningen skall lyckas får det inte vara för blött och ej heller för torrt. Det skall inte heller vara för kallt i jorden. Strukturkalkningen skall ofta utföras mellan skörd och sådd, dvs inom en begränsad tidsperiod då ofta transportkapaciteten är hårt uppbokad.
Är det bra strukturkalkningsförhållanden kan det bli tal om väldigt stora volymer som skall produceras, mogna och lagerhållas i minst 6-8 veckor, transporteras ut och spridas med ett tight tidsschema. Ofta är det också ett kort tidsfönster mellan godkännande av LOVA-ansökningar till att ordern kommer in och skall spridas.
Detta innebär stora utmaningar för hela kedjan och dessa utmaningar har jag jobbat mycket med det senaste året. Hur mycket skall produceras till kommande säsong? Produkten skall räcka och samtidigt helst inte behöva ligga på lager till kommande år, då risken är att den behöver bearbetas igen. Som en komponent i strukturkalk kan med fördel cirkulära material användas, men detta kan öka komplexiteten ytterligare när det gäller hantering, produktion, blandningar och jämnhet på produkten.
Det är också viktigt att strukturkalksprodukten håller rätt kvalitet. Den skall ha tillräcklig mängd av aktiv CaO, minst 15-20%, rätt fukthalt, ha mognat klart, rätt partikelfördelning och renhet. Det finns annars risk att det blir problem vid spridningen antingen med klumpar eller att det dammar. Håller produkten för låg aktiv CaO blir det begränsningar både i effekt och varaktighet. Samma problem blir det om givan är för låg. Rekommendationerna har legat på minst 6 ton per hektar, men nu förespråkas givor på 8-10 ton per Ha.
En strukturkalk av god kvalitet skall hanteras med försiktighet då den innehåller bränd och släckt kalk. Skyddsdatablad för bränd kalk bör studeras och följas. Det är viktigt att hela kedjan från producent till slutkund är medveten om risker för att hantera produkten på ett säkert sätt.
När strukturkalkssäsongen startar och all kalk skall ut, krävs en stor administration samt intensiv planering och koordination mellan producent, lagringsenheter, spridarentreprenörer, transportörer, återförsäljare och slutkunden. Det gäller att alla led i kedjan har förståelse för de andra leden för att få en fungerande helhet.
När spridning skall ske måste förhållandena också vara rätt ute hos kund. Det är avgörande för resultatet att strukturkalken bearbetas ner så effektivt- och så snart som möjligt efter att den blivit spridd. Den struktur man lyckas uppnå är den man behåller och då kan man se goda resultat av strukturkalkningen i många, många år!
Låter det jobbigt? Ja, men det går absolut att lösa!
Limeq har stor erfarenhet av- och känner väl till hur alla aktörer i kedjan skall lyckas med strukturkalk.
Kalkfilterdiken
En variant på strukturkalkning är att anlägga kalkfilterdiken. Detta gör man i samband med täckdikning och den huvudsakliga skillnaden är att man blandar in strukturkalk i återfyllnadsjorden innan man för tillbaka den i diket. Även här krävs det att det är lera för att fungera. Kalken måste blandas in i tillräcklig mängd och ha tillräcklig aktiv CaO för att det skall fungera. Kalkfilterdiken är också en väldigt effektiv metod för att bromsa transporter av näringsämnen mot sjöar och hav.
Lantmannens uppslagsbok, 1923
Strukturkalkning
En av de kostnadseffektivaste åtgärderna mot fosforläckage är att strukturkalka. Detta innebär att man i lerjordar med en lerhalt på över 15% blandar in kalk med innehåll av fri kalcium - i form av bränd eller släckt kalk. Kalken, eller rättare sagt kalciumjonerna påverkar laddningarna i lerpartiklarna vilket gör att strukturen ändrar sig radikalt. En korrekt utförd strukturkalkning kan ge positiva effekter i många, många år.
Strukturkalk är en komplex historia både för de säljande, tillverkande- och lagerhållande företagen, myndigheter & organisationer, transportföretag och slutkunden - dvs lantbrukaren.
Kalkfilter och Fosforfällor
På fosforns väg mot sjöar och hav kan man använda sig av kalkfilter och fosforfällor för att fånga- och återföra näringsämnet till kretsloppet. Kalk har visat sig effektivt även mot den lösta fosforn som annars lätt slinker igenom sedimentationsdammar, våtmarker mm.
Principiellt kan man efter en väl dimensionerad och buffrande sedimentationsdamm installera ett kalkfilter innan flödet går vidare till exempelvis en våtmark.
Har i mitt tidigare yrkesliv deltagit i arbetet med design, tester, projektledning och anläggning av olika kalkfilter tillsammans med tidigare kollegor och samarbetspartners.
Har därefter på egen hand vidareutvecklat, eller skissat och tagit fram nya idéer och lösningar som också skulle passa fler tillämpningar och användningsområden.
Utmaningar vid anläggning av kalkfilter är att få ett bra flöde igenom utan att få urspolning av fosfor. Samtidigt får det inte sätta igen av material som följer med i vattnet som t ex grenar, löv och andra utfällningar. Ekonomin är också en viktig bit samt en avvägning av att använda cirkulära material jämfört med jungfrueliga. Eller en kombination.
Materialet skall fungera under en längre tid och samtidigt vara rent nog att kunna återföras till närliggande jordbruksmark. Det finns också aspekter kring hur länge man planerar att låta fällan vara i drift innan man byter ut materialen. Låter man det vänta för länge tappar man effekt och riskerar urspolningar. Fällan kräver också tillsyn och underhåll under tiden den är igång. Här gäller det att hitta en bra avvägning mellan underhåll, utbytesfrekvens och val av material. Detta för bästa möjliga effekt och ekonomi.
I de nya fällor jag nu konstruerar har jag tagit fram metoder för att minska anläggningskostnader, kostnader för material samt öka möjlighet för skötsel och byten. Har även ett koncept för hur man kan återanvända en hel del av materialet.
Deponier, lakvatten och andra vatten- och miljöproblem
Brunifierad skogsbäck
Vattenprov från bäck i bilden ovan.
Med- resp utan kalk
1,5 år senare
Brunifiering av vatten, NOM
Ett växande problem är den ökande brunifieringen av våra vatten. NOM som står för Naturligt Organiskt Material, består mest av lösta humusämnen. Det finns flera orsaker bakom, bl a klimatförändringar och minskad försurning. En effekt blir också att ämnen bunda till det organiska materialet, som fosfor och metaller också transporteras ut till våra sjöar och vattendrag. I tillägg till löst organiskt kol bidrar också järn till mer färg i vattnet och därtill kombinationen av järn och NOM.
Förutom alla konsekvenser som detta medför i sjöar och hav ger detta också problem på våra vattenverk med ökad åtgång av fällningskemikalier och ökade slammängder. Det kan också orsaka tillväxt av mikroorganismer i ledningsnätet.
Personligen hade jag gärnat tittat närmare på- och utveckat att man med specialbyggda kalkfilter kan minska brunifieringen. Paradoxalt till teorier om att brunifieringen delvis beror på minskad försurning, kan man minska problemen genom att sätta in kalk lokalt när vattnet redan är brunifierat och då även ta hand om slammet.
Att kalk fixar det visar bilden på flaskorna. Dessa prover är i skrivande stund 1,5 år gamla.
Sentida teorier, som kommit är att barrskog läcker mer NOM och järn än lövskog och jordbruksmark och att detta kan vara en av de dominerande orsakerna. Läckaget kan också komma från gamla torvtäkter och områden som brukats för detta ändamål för länge sen.
Deponier
Kring deponier kan det bli ganska vida resonemang. Deponin kan vara i drift och då kan kalk användas för t ex neutralisering eller för att stabilisera och binda. Deponin kan vara på gång att avslutas och skall sluttäckas och då kan man även använda kalkrelaterade material.
Det kan också vara tal om en gammal deponi, eller gammal nedlagd verksamhet, som ställer till problem för att den läcker och då kan det röra sig om surt vatten, metaller och andra giftiga ämnen som inte bör komma ut i naturen. I detta kan kalk också ha en viktig roll som en effektiv och långsiktig lösning.
Torvtäkter
Från torvtäkter, både verksamheter i drift och gamla nerlagda, kan det uppstå problem med vatten med "färg" som läcker organiskt material, järn och näringsämnen. I tillägg kan vatten också vara surt.
För att råda bot på detta kan man sätta in olika åtgärder med kalk, både vid "källan" och på vattnets väg mot recepienten. Kontakta mig så kan vi ta fram en lösning som passar just er verksamhet!
Sulfidhaltiga berg och jordar
Vid infrastrukturprojekt som vägar och järnvägar behöver man spränga loss berg som man krossar och försöker använda lokalt för att minimera transporter. Användningsområdet kan vara vägbankar och banvallar.
En del av detta krossmaterial kan innehålla höga sulfidhalter som kan leda till försurning och metallurlakning, när dess sulfidmineral oxiderar i kontakt med luft och vatten.
Detsamma gäller även lerjordar innehållande sulfidmaterial, som vid olika byggnationer, odling mm exponeras för luft och oxideras varvid pH-värdet sjunker och metaller frigörs.
Luktstörningar
En del luktstörningar, t ex orsakade av mikroorganismer, kan åtgärdas med bränd-, eller släckt kalk. Denna typ av kalk höjer pH värdet (och eventuellt temperaturen) så mycket att inga mikroorganismer kan överleva. Då avstannar de processer som orsakar lukten.
Hygienisering
Bränd- och släckt kalk har en effektiv förmåga att slå ut patogener som bakterier, virus och parasiter. Detta då de bryts ner av kalkens höga pH-värde. För att få detta att fungera krävs att allt material eller ytan blir homogent behandlad samt att dosen är tillräcklig i kombination med uppehållstid. Några exempel är hygienisering vid salmonellautbrott, newcaste och mjältbrand.
Som alltid när det är kraftfulla produkter som används är det viktigt att följa föreskrifter på skyddsdatablad. Kontakta leverantörern och se alltid till att ha en uppdaterad version.
Akuta miljöprobem vid utsläpp
Ibland är olyckan framme vilket kan resultera i utsläpp av olika slag och omfattning. Det kan röra sig om syrautsläpp som snabbt behöver neutraliseras för att undvika skador på människor, djur och den omgivande naturen. Utsläpp kan ske oavsiktligt vid själva hanteringen, vid lagringsplatser eller vid olika transporter. Det kan ske vid olyckor eller att lagringskärl går sönder.
Det gäller då att agera snabbt både i den akuta fasen men även att så snabbt som möjligt sätta in rätt åtgärder för att undvika skador på längre sikt.
Har fungerat som rådgivare i sådana här fall med VILKA produkter man skall använda och HUR man skall använda dem på ett effektivt och säkert sätt.
Är jag upptagen så skicka SMS så kommer jag tillbaka så snart jag kan. De flesta klienter förstår nog om jag behöver avbryta en stund.
Hamnar
I hamnar hanteras stora mängder material av olika slag då dessa skall lossas från fartyg till lager och från lager till fordon. En del av detta sker via upplag på kaj. Några exempel är gödning och foder men det kan också vara hantering av olika metaller. Det kan damma vid lossning och material som fastnat och skapats av på olika ytor läcker ut till havet när det regnat.
Har rådgivit vid flera dylika projekt där olika hamnverksamheter engagerat sig och arbetat hårt för att komma tillrätta med läckage. Ser en stor möjlighet att lösa problem med kalk då den både kan fånga upp näringsämnen och olika metaller. I vissa fall kan detta också möljiggöra återvinning.
Man skall dock komma ihåg att även om kalken är effektiv kräver lösningen kontiunerlig tillsyn, skötsel och att man efter ett tag måste byta ut- och ha en plan för avsättning av använda material.
Copyright © Alla rättigheter på innehåll av bilder och texter är förbehållna Henrik Nordholm och Limeq AB.
